Idag är det söndag och trots att vi gick och lade oss sent vaknade jag tidigt.
Just nu dricker jag kaffe och funderar på att ge mig ut på en liten löprunda. Eller jogg. Eller lufs kanske. Jag är ju inte direkt i form just nu men kroppen skriker att den vill röra på sig. Så jag kanske bara ska dricka upp mitt kaffe och dra iväg. Efter att jag har skrivit det här…
Mitt mål om 100 träningspass till midsommar fick ju ett abrupt slut när jag först drog på mig en jätteförkylning som varade i två veckor och lagom till den var slut trillade av hästen och hamnade på sjukhus.
Jag sålde min startplats till Vansbrosimmet eftersom jag inte alls är i form för att genomföra något lopp (lider fortfarande en del av yrsel men blir framför allt snabbt trött när jag gör saker). Men nu känner jag att jag skulle behöva en plan, ett nytt mål eller något att se fram emot, men jag är osäker på vad och hur jag ska ta mig dit.
Planen framåt
Nästa vecka har jag tid hos fysioterapeuten för att kolla upp hur det ser ut med nacken. Efter fallet har jag blivit väldigt stel så jag hoppas att vi kan komma fram till en bra plan för hur jag ska få tillbaka min rörlighet. Eftersom jag inte riktigt vet vad jag kan göra och inte göra tänker jag att det är bra med proffshjälp.
Sen har jag också ett läkarbesök inbokat en vecka efter det.
Det är väl nån slags uppföljning efter att jag fick åka hem från sjukhuset så där hoppas jag också få hjälp med att komma tillbaka.
Även om jag känner mig rätt mycket som innan är det fortfarande en del saker som är jobbigt. Som att jag blir akut trött ibland, har fått sämre syn och lätt får huvudvärk efter att jag har tränat eller ansträngt mig.
Nästa mål?
Jag var ju väldigt taggad på att simma Vansbro men just nu känns en sån utmaning helt överväldigande. Däremot kanske jag skulle kunna tänka mig att köra korta versionen av Lidingöloppet i höst. Att orka springa en mil borde ju inte vara ouppnåeligt om jag börjar nu?
Jag har ju trots allt en del löpvana i bagaget även om jag börjar från noll nu. Just det loppet har jag också sprungit en gång förut (fast då var jag 15 kg lättare förstås) och jag minns det som att banan var fantastisk.
Jag vill ju såklart fortsätta träna crossfit men jag har aldrig och kommer nog aldrig känna mig taggad på att tävla så det är inget mål för mig. Jag gör det för att det är kul och för att det alltid finns nya saker att lära sig och gamla att träna på.
Jag skulle ju också förstås kunna köra ett nytt träningsmål och byta 100 pass till midsommar mot 100 pass till nyår. Kontinuitet är skitbra och jag taggar lite på att fylla i träningsappen och se hur jag ligger till.
Men först. Kaffe.
